Vampyr

Suckar djupt och med en darrning ger jag mig ut.
Ut i mörkret och upp på cykeln.
Är så fruktansvärt trött och vill bara lägga mig ner.
Regnet öser ner. 
Ner i mina ögon.
Regnet blandas ut med tårarna i mitt ansikte.
Det är som att himmelen vill säga mig något.
"jag kan inte ta bort din smärta, men jag kan gråta med dig"
Så det gör vi.
Himmelen gråter för all smärta, lycka och frustration i världen.
Jag gråter för min egen skull.
Min egen frustration.