Polmont on my mind


Look at me (when i rock wichoo)

sittrer och nynnar på en låt av bedroom eyes
den och den svängiga.

mosig i kroppen.
kroppen skriker
efter mat och närhet
som vanligt alltså

när jag blundar ser jag dig
känner dig
och hör din röst

vill att tiden ska springa iväg
iväg tills det bara är jag här
jag vet vad jag ska göra
har planer som väntar på att sättas i bruk

Prutt!

bara för att jag känner mig barnslig.

5 dagar kvar nu


din låt. den svängiga.

är vi bara alla mycket oesamma?

Vi tror att vi är ensamma när vi egentligen sitter med folk runt om kring oss.

Men så är det också den ensamheten som är värst.

När man känner sig ensam i ett rum full av människor.

Man känner paniken komma.

Trycker sig mot en vägg bara för att försöka få lite andrum.

Vi är så rädda för att vara ensamma att vi känner oss ensamma när vi verkligen inte är det.


Så vad är då ensamhet?

Att inte ha någon att sakna?

Att vara ensam i ett rum fullt av människor?

Att vara sist kvar på jorden?


Ensamhet är helt enkelt olika för alla.

För mig är ensamhet att inse att inget jag gör kommer att vara tillräckligt.

Jag kommer aldrig att vara tillräcklig för mig själv.

Men jag hoppas att jag en dag kommer att vara tillräcklig.

För både mig själv, och för dig.


no2

8 dagar kvar nu.

trött i kroppen.
inte bara pågrund av att det var skiva igår.
utan att jag är så trött på att alltid undra
alltid behöva fundera.

trött på tröttheten.

the skywriter

(tankar en söndag förmiddag)

jag luktar rök.
och inte cool rök.
jag luktar tant-cigarett.

i morron ska gå på party.
som en godis.
redan hungrig.

lyssnar på en demo.
känns spännande.
och lite hemligt


Walking on a dream

nu är det 12 dagar kvar tills studenten.

förstår fortfarande inte vart tiden tog vägen.

det sista året i gymnasiet har nog varit det bästa
men samtidigt det mest påfrestande,
psykiskt.

har träffat många bra människor.
som k och r.
men också f, som var en upplevelse.
och m. som var onödig, men också det en upplevelse.

jag har gjort saker.
jag har sett saker.
har varit i milano och i london.

druckit för mycket.
cyklat fram på tomma gator under en stjärnklar himmel.
gråtit.
gråtit alldeles för mycket.

skrattat så jag har fått ont i magen.
dansat som en knäppis.

jag har pratat inför människor och upptäckt att jag faktiskt kan beröra folk.
också att skriva mer kom nu under de senaste 9 månaderna.

ett bra läsår.
snart är det slut.

och nu börjar en ny period.
en period som arbetslös.
jag tror det blir grymt.


My Sweet Hunk Of Trash

jag har tre nätter i mitt (än så länge korta) liv som överskuggar alla de andra.

den första är fredagen den 16 Augusti -08.
började kvällen med tacos för en vän som skulle åka bort.
under kvällen blev det glowsticks på ett ställe som var bäst just då.
avslutade på en balkong.
i solnedgången med lysande blommor runt oss.  

den andra är den 21 februari -09
började i en kö i London.
kände doften av marijuana.
dansade med gigantiska ballonger.
slutade på ett hotell.
med en kyss på min panna sa du
"mornin' babe"

den tredje är den 24 april -09
började med egengjord sushi och tårta.
rosa bubbel.
dans och tv-spel i en fabrik.
sen du.
"ikväll är din kväll"
än en gång med lysande blommor runt oss.

I Can't Give You Anything But Love


Here's one for you underdog

så frustrerad.
på många sätt
knipataghårtibordet-frustrerad.
slå närmaste dumhuvud som går förbi-frustrerad.

jag villvillvillvill åka slalom.
jag säger som kb min vän.

jag vill sova sked
och jag vill vara den lilla skeden.

samtidigt som jag vill slå någon med en slev på hans kompis.

Start Making Sense


regret

jag vill inte bli bortglömd

The Youth

en hemmafest utan ambulansbesök
gråtande människor
spillda vaser
krossade glas
för mycket tequila
folk som ramlar runt och spyr

är ingen riktig hemmafest.
igår var en riktig hemmafest

att vi inte hittade någon buss hem gjorde ju inte saken värre
att det kan vara så skönt att åka bil

stt sen få sällskap nästan hela vägen hem var ju skönt.

men jag vill ju ändå vara med dig.
alltid.

Hand in Hand Grenade

Verkar som att jag fått jobb i sommar.
Har en tåg- och festivalbiljett till Way Out West
Har en biljett till Emmaboda
Om 19 dagar tar jag studenten
Har ett nystädat rum
Lyssnar på Fleet Foxes
Det är fredag
Inte ett moln på himmelen
ibland tror jag att världen är bra ändå.


The traveller's Hi-Fi gospel

konstig känsla det där.
det är varmt, solen skiner.
men sen på andra sidan vattnet.
så ser man det.
de mörka molnen som kommer närmare.

jag har sen jag varit liten varit rädd för just detta.
när de mörka molnen kommer närmare.
det känns som världen dör.
som att luften kommer att ta slut.

när jag var liten drömde jag om just detta.
att jag såg molnen komma.
jag kände att världens liv höll på att rinna ut.
sen sprang jag.
in i mitt hus.
för var jag kvar skulle jag kvävas.

idag vet jag bättre.
självklart försvinner inte luften bara sådär.
men ändå.
jag kan ändå inte se molnen komma närmare utan att bli osäker.
andas lite djupare.

för vem vet
vilket andetag som blir ditt sista?


helt enkelt.

Oh la la.

hihi.

fniss.

jag tror på dig.
vi sitter i samma båt.
ha.
nej.
nu måste jag äta.
det här fungerar ju inte. 

(börjar få prestationsångest över den här bloggen, även fast jag inte vet hur många som läser, jag vågar inte titta med rädsla att det bara är jag)


Kissed by you

tassar på tå.
säger jag rätt kommer du närmare
säger jag fel försvinner du

men just nu är du borta.

jag är hungrig.
magen är tom.
hjärtat med
jag vill fylla båda
med något sött och gott.
något fint.

kärlek tror jag det kallas.

Duet Under Waters

vatten.. att ett bad kan bli något helt annat.

sitter och läser gamla känslor.
känslor till dig.
de sitter kvar fortfarande.
när jag läser om min ångest
nerskrivna i ett mail till en vän.
de kommer tillbaka igen.
allt kommer tillbaka.
fast skillnaden nu från då.
är att nu vet jag lite mer.
lite mer och så mycket bättre.
vi ses om en vecka.

idag gjorde jag ett tal av "Daddy's Gone"
det var jobbigare än jag trott.
men det var inte jag som grät.

S.A.D. Light

inte med andra.
men inte tillsammans.
fortfarande.
jag vet ju vad du vill.
men hoppas lite kanske.
att du kanske inser
att det finns mer att hämta.
 
du kan inte ha mig som en dröm
när jag vill vara din verklighet


Time Is A Healer

jag badade inte på landet.
det var för kallt för att doppa tån ens.
men det var varmt i luften.
jag brände mig.
brände mig som i en påminnelse.
att man aldrig bara kan få vara.
när man njuter kommer det något i efterhand som gör att det gör ont.
alltid gör det ont.


RSS 2.0